Världen var svartvit och lätt grynig när vi steg upp. Igen. Det slog över i lördags och visar inga tecken på att gå över. Havregrynsgröt ser motbjudande ut i den färgskalan, men smakar som vanligt.

-CG, varför säger man att det är svartvitt? Egentligen är det ju i gråskala. Är det verkligen rätt att förenkla något på det viset?

-Har du inte lärt dig att det är för att det alltid är lättare att se saker i svartvitt?

-Jo. Men det ÄR ju inte det. Det är ju fel.

-Nu tycker jag att du är lite väl svartvit.

-Jag blir bara irriterad på den här grynigheten.

-Tell me about it. Man gnuggar sig i ögonen och tror att det ska försvinna, men då blir bara risporna efter dammkornen ännu djupare.

-Men är det jag som är grynig, eller är det filmen?

-Vet inte, Darling. Jag har aldrig förstått det.