-Det var som fan. Är du hemma? Var har du varit hela veckan?
-Sluta. Jag har ju varit hemma hela veckan och suttit fastkedjad vid västerländsk litterär kanon. Det är du som har varit borta.
-Du skrämmer mig, Darling. Jag har varit här hela tiden och inte sett röken av dig.
-Är vi något på spåren?
-Jag tror inte det. Slutsatser om sådana obegripligheter nosar man inte upp. Man snubblar över dem.
(PAUS)
-Vi borde fira skatorna på något sätt.
-Absolut.
Vi ställer ut en tallrik müsli på balkongen och drar fram soffan till första parkett. Det känns som en bra återförening.
Älskar din blogg. Ja går in så ofta jag kan för att få läsa mer. Man blir helt beroende! ;)
SvaraRadera