Jag rullar hem på fredagkvällen. Där jag bor blir hösten ful först en bra bit in i November. Lägenhetsdörren är olåst och när jag kliver in sitter, mycket riktigt, CG där. Med en monstruös bukett rosor i blandade färger, iklädd pyjamasbyxor och jag tänke att nu har jag nog sett allt.

-Du!? Du skulle inte komma hem förrän på måndag.

Vi hade bestämt att CG skulle resa bort medan jag tentade, så att jag skulle få vara i fred och slippa oroa mig för att han var försvunnen och kunna koncentrera mig. Jag hade hjälpt honom att boka en resa till Nice (CG är inte så bra på att hantera internet). Fråga mig inte varför, jag tror att det har att göra med Ladyfriend. Men där sitter han alltså.

-I couldn't possibly stay away, Darling. Jag fick en känsla av att du började glömma bort mig. Besides så måste jag få uppmärksamma din birthday.

-Den var i går.

-I know, kort om flygbiljetter.

-Man kan inte säga så på sv..

-I know, Darling men det spelar ingen roll. Fråga inte hur jag har haft det, jag vill inte prata om det. Hur har du haft det.

-Det har varit mycket verkligheten. Den har nästan fungerat. Eller i vilket fall som helst har jag inte tänkt på att den var där.

-Jag misstänkte det. Du har ju inte skrivit en vettig rad på hela veckan.

-Hur vet du det!?

-Lucky guess?

-Fan. Du har rätt.

-Klart jag har. Du behöver mig.

-Tentan behöver verkligheten.

-Då får vi väl försöka samarbeta.

-Jag vet inte jag... Hur var La France?

-Inte klokt. Vi tar det en annan gång.

-Gå och lägg dig.

-Så lätt slipper du inte undan!

-Godnatt, vi ses i morgon!

-Sure thing, Darling. Sleep tight.