-Darling! Äntligen! Nu får du inte resa bort på en evighet. Jag håller på att svälta ihjäl. Jag har redan sett alla filmer på datorn och alla i hyllan säkert tusen gånger och jag börjar känna mig alldeles afiktionerad. Du måste måste måste gå till biblioteket. Fort!

-Andas, CG. Jag hinner faktiskt inte i dag. Och ja, jag har haft det bra och gott nytt år du med.

-Du har faktiskt övergivit mig. Du får vänta på välgångsönskningar och lyssna på gnället först. Du måste köpa cigarrer med. Och rostebröd.

-Brukar inte du köpa cigarrer själv? Jag vet ju ingenting om sådant.

-Det borde du göra vid det här laget. Var har du varit förresten.

-New York, baby. Och förresten ska jag hälsa så mycket från Ladyfriend....

-Så himla typiskt dig att åka iväg på en massa roligheter och bara lämna mig. Var träffade du förresten Ladyfriend?

-Gissa.

-Jaja. Jag vet ju egentligen. Och hur var det med henne?

-Magiskt.

-Hon är sådan. Du behöver nog henne lika mycket som mig egentligen. Ni borde träffas oftare.

-Om du säger det så. Skulle inte det kännas hemskt konstigt för dig.

-Inte als. Vi har bestämt oss för att fungera i samförstånd. Vi kan ha delad vårdnad om dig. Varannan vecka?

-Jag får nog fundera på det där. Jag är ju faktiskt myndig.

-Gör det. Nu när du har träffat henne vet du vad du har missat.

-Över till någonting helt annat? Höll inte du på att dö av afiktionering?

-Du känner väl mig Darling, jag överdriver ju så mycket.