Vi har varit hemma hela måndagen. Lägenheten krymper successivt. Jag försöker jobba i kapp och vill bara vara i fred. CG vill stirra ut genom fönstret, röka cigarrer och lyssna på Mahler. Ingen av oss vill prata egentligen.

Solen går ner och det blir kallt. Jag ber CG stänga balkongdörren men det är som om han inte hör. Eller om han ignorerar mig, jag vet inte. Till sist reser jag mig och stänger själv. Han reagerar inte då heller. Till slut ställer jag mig framför honom, tar cigarren ur hans mungipa, puffar lite och fimpar den demonstrativt på CGs odiskade lunchallrik som står kvar på matbordet. CG skruvar på sig och ger mig en frånvarande blick.

-Nu är du så god och talar om vad det är frågan om.

-Du kan inte tvinga mig.

-Jag vet att du har velar prata hela dagen, jag har bar försökt att låtsas som ingenting för att jag har mycket att göra, men jag är ledsen CG. Det här håller inte. Spill the beans.

-Jobba på du om du är så upptagen.

-SPILL DEM SADE JAG!!!

(PAUS)

-Du kommer aldrig att förstå. Jag kommer ändå att break her heart in the end och hon vill inte lyssna på mig när jag säger det.

-DU? Jag var av uppfattningen att det var hon som var kyligt inställd.

-Nono. Det här är den andra.

-Den andra? Det finns TVÅ Ladyfriend?

-Nja. Snarare en Ladyfriend och en just Lady.

-Och det rör sig om the Lady som inte är en friend i dag?

-Ja. Jag kanske råkade uppmuntra henne lite. Du har sett filmen, du vet hur det går till.

-Vilken film?

-Vilken som helst. Filmen där någon flirtar med the Underdog för att the Godess ska bli svartsjuk.

-Jag trodde att det bara var på film.

-Verklighet, fiktion.. Vem bryr sig?

(PAUS)

-Du menar alltså att du spelar dubbelt.

-Du låter så fördömande, Darling...

-Det här är en fars, CG. Jag kan tyvärr inte tycka synd om dig, du får faktiskt skylla dig själv. Vi pratar om det här i morgon. Och skruva ner Mahler. Jag kan inte arbeta när jag har massiv stråkångest i hela huvudet.

-But Audrey, dear...

-Jag heter inte Audrey. Jag har sett filmen och jag vet hur den slutar, men jag hoppas att det är hon som krossar ditt hjärta i slutet för en gångs skull.

-Vi kanske inte har sett samma film.

-Jag hör dig tyvärr inte CG. Jag hör bara Mahler.

Jag stänger av datorn och går och lägger mig. På andra sidan dörren hör jag CG muttra att det är för jävligt att behöva sopa upp sina egna bönor. Jag tänker att jag kan ta fram kvasten i morgon. Han kan få njuta av lite dåligt samvete så länge.